måndag 11 mars 2024

Kärlek, barmhärtighet och himmelsk härlighet



PÅ MARIE BEBÅDELSEDAG EN ANDAKT


1. Kärlek, barmhärtighet
och himmelsk härlighet
har Gud på denna dag
visat med välbehag,
då all hans söta nåd
mitt i en tid så bråd
en ängel full av frid
tillsagt Maria blid.
Hon ju Guds ende Son,
världarnas hälsa,
ja, Guds offerlamm
skulle föda fram,
han som skulle frälsa
från död och evig skam.

2. Himlen så visat sej.

Jord, må du fröjda dej,
att trots din synd och skuld
Gud är så god och huld.
Bjud nu all synd godnatt,
sjung ditt Magnificat,
så skall en ekofröjd
höras i himlens höjd!
Gud själv med Gabriel
som här utsändes,
ja, den änglakor
som i höjden bor,
för att du omvändes
skall få en glädje stor!

3. Herre, vi fägnar oss

över ditt nådebloss,
att hela världens hus
har fått ett sådant ljus,
som i allt olycksfall
lysa och lisa skall
den som sej hålla vill
i en fast tro därtill.
Tack för den kärlek
som dej till oss dragit!
Halleluja vårt
skall ej nu bli svårt,
nu när du har tagit
det som oss tryckt så hårt! 


Text: Johan Runius, ur Dudaim tr. 1714, bearb .A.H. 2014
Musik: Från 1600-talet

J Runius:

onsdag 28 februari 2024

Tvång till tro

 



1. Tvång att tro, det önskar dårar;
hjärtat vill ej våldfört bli.
Tvungen tro ej torkar tårar,
föder lögn och skrymteri.
Hän mot helvetet kan tvingas,
men till himlen bara ringas,
frihet följer sanningen.

2. Jesus som den gode herden
söker vart förlorat får
och med evig kärlek ser den
som i världen vilse går,
lockar oss att hemåt ila,
ger den trötte ro och vila,
nyttigt ok och börda lätt.

3. Men om ordet som han talar
skulle nekas hjärterum,
aldrig ont med ont betalar
fridens evangelium,
kallar aldrig eld från ovan
utan går med himlagåvan
stilla till en bättre plats. 

Nu är sjudande vår

 


1. Nu är sjudande vår,
nu är jublande fröjd,
nu är islossning, solsken och ljus!
Nu hörs jublande sång
ifrån fåglarnas kör
och i skogarnas snår
sista drivan nu dör.
Nu är vårflod med sång och med brus.

2. Nu det spirar ur jord

under vårsolens sken,
både vårlök och sippor så små.
Vackra gullvivor sen
mellan vide och al
växer fram som en här,
utan namn, utan tal,
under vårhimmel luftig och blå.

3. Du vår himmelske Far,

tack för våren så skön!
Tack för solsken och regn du oss ger!
Tack för fåglarnas sång,
tack för blommorna små,
tack att själv du är med
på den väg vi ska gå
och i kärlek och nåd till oss ser!

 

Så härligt det är att i ungdomens vår


1. Så härligt det är att i ungdomens vår 
få njuta av livet i Herrens fruktan! 
När hjärtat av hälsa och levnadslust slår 
och själen är lydig Guds Andes tuktan, 
då lever man livet, som Gud det vill, 
och växer i ålder och visdom till. 

2. Så saligt i frestelsens brännande sand 
att äga i Herren sin glädjekälla, 
att skyddad och ledd av Guds mäktiga hand 
med kropp och med själ till hans tjänst sej ställa! 
Ja, tänk, vilken lycka det är att så 
få vandra med Gud, i hans uppdrag gå! 

3. Så dyrbart det är att få tjäna sin Gud, 
att leva för honom till andras bästa! 
När störst utav allting blir kärlekens bud, 
då tjänar man ödmjukt och glatt sin nästa. 
O Gud, kom i hela mitt hjärta in 
och låt mej för evigt få vara din!


Text och musik: Joel Blomqvist

tisdag 27 februari 2024

Våra stunder ilar


1. Våra stunder ilar
till sin tysta hamn.
Låt oss få vår vila,
Jesus, i din famn,
och, till målet komna,
somna
i ditt dyra namn.

2. Dina änglar skicka
till den bädd där vi
ur din kalk får dricka,
må de stå oss bi,
och från tunga banden
anden
göra evigt fri.

3. Snart får den sej svalka
efter stridens kvalm
och Guds tron sej nalka,
krönt av segerns palm,
ja, med själ och tunga
sjunga
livets morgonpsalm!



tisdag 6 februari 2024

Milde Jesus, du som sade


Milde Jesus, du som sade: 
"låt nu barnen komma få",
händerna på dem du lade 
och välsignar än de små. 
Själv som barn till Herrens tempel 
bars du i din moders famn. 
Låt mej minnas ditt exempel
som jag alltid minns ditt namn.

Njuovtjav lavlo

Albmi ja eana

Du kära lilla med ögon klara (Behåll din krona)


1. Du kära lilla med ögon klara, 
be Herrens ängel dej väl bevara! 
Guds rikes älskade barn du är 
och vet ej, att du dess krona bär. 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

2. De ska ju komma, de onda tankar  
av synd och ve som i världen vankar. 
De vill få stjäla din dyra skatt 
och byta morgonens ljus till natt. 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

3. Och när de säger: minns årens heder, 
du är ej mera ett barn, som beder, 
ett barn, som älskar, ett barn, som tror, 
ett barn, som lyder, du är nu stor: 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

4. Behåll Guds rike, som blev dej givet, 
din tro på Jesus, din tro på livet, 
ditt lätta löje, din korta tår, 
din omedvetna, daggfriska vår! 
Behåll din krona! Behåll din krona! 

5. Så många vill ju din krona vinna, 
som jämt får söka men aldrig finna, 
som ständigt frågar men ej får svar.
Behåll Guds rike i hjärtat kvar! 
Behåll din krona! Behåll din krona!


söndag 7 januari 2024

Ur träldomsland



1. Ur träldomsland
vid Mose hand
gick Israel till havets strand.
Det Röda hav
för Moses stav
vek undan, men blev Faraos grav.
Och Israel
sjöng frälst och säll
sin lovsång till sin Gud, Goel.

2. Men Moses dog
förrn folket drog
ur öknen hän till äng och skog.
Från brännhet sand
till löftets land
gick Israel vid Josue hand.
Från kamp och strid
han gav dem frid
och ro och härlig skördetid.

3. Du var mej, värld,
med synd och flärd,
ett träldomshus, där jag låg snärd.
Men pris ske Gud!
Hans helga bud
mej väckte med sitt tordönsljud,
och nådens röst
kom till mitt bröst
och gav mej frihet, frid och tröst.

4. Till Kanaans land
vid Jesu hand
jag vandrar glad på öknens sand,
och hoppets stav
som Herren gav,
den grönskar på min tysta grav,
och själen säll
vid livets kväll
går hem till Faderns ljusa tjäll.

lördag 16 december 2023

Håll fast vid Herrens ord och bud


1. Håll fast vid Herrens ord och bud!
Det finns en Gud. Det finns en Gud.
Han är en borg, där trygg du bor
om nöden än blir stor.

2. Håll fast vid Herrens löftesord!
Här vacklar mycket på vår jord.
Ett finns som ej av växling vet:
Det är Guds trofasthet.

3. Håll fast i tro! Lyft blicken opp!
Du har en framtid och ett hopp.
Gud har i nåd förbarmat sej.
Han kan ej glömma dej.


Text: Hans Hallebo

Musik: Jonas Andersson den 26 maj 1875, "Så älskade Gud", ngt bearb. 2015 (anpassad till texten)

lördag 2 december 2023

O du vår Återlösare





1. O du vår Återlösare, av nåd oss giv
att syndare må undfå detta bröd
till vederkvickelse, till salighet och liv,
det rätta ändamålet med din död.

2. Korsfäste Jesus, giv att aldrig någon må 
av denna kalk din dyra purpurflod 
anamma sej till doms, nej, låt oss alla få 
ett evigt liv, förvärvat med ditt blod.

3. O Jesus, du som vid ditt bord dej själv oss ger,
giv åt var hungrig själ som hit nu går,
den tron, den tillförsikten trots vad ögat ser,
att hon dej själv i sakramentet får.

torsdag 30 november 2023

Ryttaren på den vita hästen



1. Himmelen skall öppnas och den vita hästen springa fram med Konungarnas Kung.
Trofast och Rättfärdig är hans namn som vunnit seger över hela jordens rund.
Se hans ögon flammande som lågor,
makten har han i sin hand.
På hans huvud bär han många kronor,
Konung över alla land.


2. Himmelen skall öppnas och den vita hästen springa fram med Konungarnas Kung.
Trofast och Rättfärdig är hans namn som vunnit seger över hela jordens rund.
Se, han kommer! Himlens vita skaror följer honom, strålande i makt och ära!
Se, han kommer! På den vita hästen
kommer vår Messias!

tisdag 28 november 2023

Om vi inte tar vara på den frälsning Gud oss gett





1. Om vi inte tar vara på den frälsning Gud oss gett,
när han utgav sin käre, ende Son,
om vi motstår hans kallelse som om vi inte sett
någon nöd vi behövde frälsas från,
//: om vi inte tar vara på den frälsning Gud oss gett,
hur ska vi då komma undan? ://


2. Därför bör vi så mycket mer ta till oss vad vi hört,
så att vi inte går förlorade.
Satans välde och makt har Jesus med sin död förstört,
med sitt liv han Guds lag fullbordade. Men...
//: Om vi inte tar vara på den frälsning Gud oss gett,
hur ska vi då komma undan? ://


Text och musik: A.H. 1990 efter Hebr. 2

lördag 28 oktober 2023

Det är så gott att få



1. Det är så gott att få 
vid helga korset stå 
med Jesu arma moder 
och fästa blicken på 
sin smärtofulle broder, 
ty se, det är just då
som själen hälsa får 
i Kristi djupa sår. 

2. Det är så gott att se 
sin synds förlåtelse 
i röda offerblodet 
som gjutits av Guds Lamm. 
O vad det livar modet 
och lockar kärlek fram! 
En fattig själ därvid 
får vila ut i frid. 

3. Det är så gott att tro, 
man får då själaro. 
Just när man känner livligt
hur ond och svart man är, 
då blir det obeskrivligt 
att under trons begär 
få nåd att komma fram 
till Frälsaren, Guds Lamm. 

4. Det är så gott att be; 
det vet en syndare, 
som är om tröst förlägen 
och gärna ville tro: 
man är då oftast trägen 
och ger sig ingen ro; 
man är så glad att få 
till Herren Jesus gå. 

5. Kom hit, varenda själ, 
som längtar till sitt väl! 
Här skänks det nåd åt arma 
och frid åt klämda bröst; 
här heter det: förbarma! 
här delas riklig tröst 
åt den som tröst begär, 
om hjälp förlägen är.

Vem är han som bott i stjärngemak



1. Vem är han som bott i stjärngemak,
men får sova under stallets tak?
DET ÄR JESUS. Han så fattig kom
för att ge oss av Guds rikedom.

2. Vem är han som står bland spån och damm,
fast han är av Davids furstestam?
DET ÄR JESUS...

3. Vem är han som ut i öknen drar
för att fasta fyrtio långa dar?
DET ÄR JESUS...

4. Vem är han som trött har satt sej ner
vid en brunn och där om vatten ber?
DET ÄR JESUS...

5. Vem är han som drivits bort från byn,
hemlös, mer än fågeln under skyn?
DET ÄR JESUS...

6. Vem är han som krönt med törne är
och på korset allas synder bär?
DET ÄR JESUS...

7. Vem är han som upp till himlen far
men ändå är hos oss alla dar?
DET ÄR JESUS...



onsdag 25 oktober 2023

Världen blöder



1. Världen blöder.
Vem ska bota den
från allt våld, all 
girig själviskhet?
Norr och söder,
fattiga och rika
räddas av en 
ny rättfärdighet.

2. Världen göder
ytans torra rot,
tror sig mätta
själens tomma gap.
Systrar, bröder!
Inifrån kan byggas
hela mänskor, 
äkta syskonskap.

3. Jesu död är
källan till vårt liv.
Allt det gamla 
lades i hans grav.
Dopets sjö, där
Jesu liv förnyar,
för oss bortom 
skuld och död och krav.

4. Anden föder
evigt liv i oss,
ger en försmak 
av Guds nya jord,
leder, stöder
hela långa vägen,
bär med kraften
i Guds skaparord.

5. Livets bröd är
himmelrikets fest,
bryts och delas
tills allt ont har flytt.
Riket glöder,
väntar sin fullbordan,
sträckt mot Jesus
som gör allting nytt.


Text och musik: Hans Lindholm, publ. med tillstånd

Till Jordan i andanom, människa, gå



1. Till Jordan i andanom, människa, gå,
en underlig dopakt att skåda!
Det lyster Guds änglar att ivrigt se på,
så hör vad jag här vill bebåda!
Nu fyller Guds Son sina trettio år,
så följ honom tätt i hans jordiska spår,
man skall nu din Frälsare döpa.
Var plats där han framträder högaktas bör,
just han som här döps och som snart för oss dör
var kommen att fria oss köpa.

2. Han nu tjänat ut i föräldrarnas hus,
hans ungdom har nu gått till ända.
Gå nära intill detta världarnas ljus
och se vad som sedan skall hända!
Nyss lyste det klart i sin barndomsbygds natt
och ingen av alla dess strålar är matt,
det skall den som beder få känna.
Nu lyser det ljuset, vår Broder, Gud själv,
vid jordens i djupet mest nersjunkna älv,
så stanna, min själ, nu vid denna!

3. Oss möter vid stranden vår Herre och Gud,
den andre Treenhetspersonen,
i mänskonatur och i människohud,
fast kommen från himmelska tronen.
Invigas till Präst var hans ärende här,
att lova att utstå det hemska besvär
som förestod honom, vår frände.
Här står han beredd att bli döpt som en ann´,
och tre år därefter hans blod för oss rann
att lösa oss ur vårt elände.

4. Förunderligt barn som skall döpas idag,
den enfödde Sonen i skötet!
Och Döparen är ju en mänska som jag,
kom hit och beskåda det mötet!
Johannes förvånas och undanber sej:
Långt hellre behövde jag döpas av dej,
jag är ju så oren i grunden!
Men Frälsaren svarar: Nej, döp mej och vet,
att så skall bli uppfylld all rättfärdighet,
vartill jag frivilligt är bunden!

5. Och därpå så sker denna viktiga akt:
Guds Son tar nu dopet som andra.
Och på denna handlingen ligger stor makt,
här höves ej stoftet att klandra.
Nej, vördnad och ödmjukhet passar sej väl,
att tillbe och tacka, det anstår var själ,
ty Frälsaren döps ej förgäves.
Nu nerdoppas Gud i en österländsk flod,
och framdeles tvår han sin mantel i blod
då släktets förbannelse häves.

6. När akten var slut gick han upp ur sitt bad,
vår Konung, den store Profeten,
liksom han en påskmorgon uppstod så glad
med livet och odödligheten.
Nu skyndar han rörd av Guds Ande härfrån,
till öknen han förs, den Välsignades Son,
av djävulen skall han där prövas.
Ditt dop, Herre Jesus, välsigna på oss,
låt ingen för vilken du döptes förgås,
låt tron nu förökas och övas!