Det är ett fast ord

1. Det är ett fast ord, i alla skiften
väl värt att hela sin tillit ge,
att Jesus Kristus kom hit i världen,
han kom att frälsa just syndare.

2. Och är bland syndare jag den störste,
jag sjunger ändå på barnavis:
barmhärtighet även mej bevisats
igenom Jesus, Gud vare pris!

3. Vår Herre Jesus är själv oss nära,
han verkar, vem kan förhindra det?
Den eld på jorden han kom att tända
skall härligt brinna i evighet.

4. O Herre Jesus, kom med din Ande,
blås liv i benen som ligger här
på marken döda och har förtorkat -
kom, skänk dem livet, o Jesus kär!

5. Låt himlen rämna och kom som regnet
hit ner till jorden så torr och hård!
Låt ödemarken snart härligt blomstra
och gör av öknen en örtagård.

6. Sätt stora skaror vid dina fötter
och lär dem känna dej som du sa!
Ja amen, amen, ditt namn ske ära,
dej tillhör riket. Halleluja!

Upp, upp min själ och sjung

Alt. koral:


Alt. koral:



1. Upp, upp min själ och sjung!

Stig dristigt upp ur gruset,

inställ dig fri och glad för Guds och Lammets tron!

Fast blicken svag och tung

måst blunda vid det ljuset,

så utgjut dock ditt hjärtas fröjd med jubelton!

Ty du till fröjden

som är i höjden,

till Lammets stora bröllop friköpts med hans blod.

All himlens helga prakt

av Herrens stora makt

har skänkts åt dig, det är ditt arv, din skatt, din lott,

så fröjda dig, betänk, min själ, vad nåd du fått!

2. Du ej vid Sinai

i mörker, blixt och dunder

behöver bäva mer, du bjuden är till fest,

att Sion få bese

och Salems glädjeunder

hos Nya Testamentets Medlare och Präst.

Om lystna världen

har frid i flärden,

så sjung du helig, lov, pris, tack, halleluja!

Ty fast du än är här

och svaga hyddan bär

så får dock hjärtat vara vid sitt hem, sin skatt.

Där kan, där bör, där skall det vara dag och natt.

3. O vilken härlig lott

att Herren lik få vakna

och där förklarad skåda honom som han är!

Då är allt glädje blott,

jag ingenting skall sakna,

nej, då är Lammets brud fullkomligt ren och skär.

Mig kronan räckes,

jag övertäckes

med Jesu Kristi härliga rättfärdighet.

Min gamle Adam svår

och varje bitter tår,

allt blir förbytt i helighet och härlighet

och Gud får pris och lov och tack i evighet.

4. Då redan här jag får

så ofta lycklig vara,

fast dunkel blick blott delvis kan min Herre se,

då himmelsk sång mig når

re´n här med toner klara,

hur härligt skall ej sedan allt för mig sig te!

I lyckans stunder

Guds kärleks under

så ljuvligt strålar mig till mötes redan här.

Men när jag tänker på

att en gång jag skall få

med alla frälsta sjunga Lammets nya sång,

då blir min själ för ändlöst jubel alltför trång!

5. Den nya visan där,

den sjungs till Lammets ära,

och gammal och utsjungen kan den aldrig bli.

Den vill jag redan här

så gott jag kan mig lära

och stämma in i himlens glada melodi:

Guds Lamm ske ära,

som kom oss nära

och som på korset återlöst oss med sitt blod!

Det värdigt är all makt,

kraft, rikedom och prakt,

lov, starkhet, ära, pris och tack båd först och sist!

Och himlen svarar: Amen, det är sant och visst! 

Frid, verklig frid

Alt. koral:
                                 



1. Frid, verklig frid, 
bland jordens synd och strid?
Ja, Jesu blod ger hjärtat ro och frid.

2. Frid, verklig frid, 
bland jäktande bestyr?
På Jesu viljas väg all oro flyr.

3. Frid, verklig frid, 
när allt känns svårt och tungt?
Vid Jesu hjärta, där är stilla, lugnt.

4. Frid, verklig frid, 
där vänner inte är?
Ja, Jesus oss och våra kära bär.

5. Frid, verklig frid, 
när okänd framtid gryr?
Vi känner Jesus, han vår farkost styr.

6. Frid, verklig frid, 
i dödens mörka trakt?
Ja, Jesus kuvat döden och dess makt.

7. Det är oss nog: 
snart slutar jordens strid
och Jesus kallar oss till evig frid. 

Min sång skall bli om Jesus

 

1. Min sång skall bli om Jesus,
den enda tröst jag vet.
Han kröner mina dagar
med nåd och trofasthet.
Han lär mitt hjärta sjunga,
han är ju själv min frid.
Min sång skall bli om Jesus
i klar och mulen tid.

2. Min sång skall bli om Jesus,
det blödande Guds Lamm
som gått för mej i döden
och hängt på korsets stam.
Min sång skall bli om Jesus
när jag i stilla ro
besinnar vad han gjort mej
och i hans frid får bo.

3. Min sång skall bli om Jesus
som än bevarar mej
och med sin nåd och tuktan
mej håller kvar hos sej.
Att jag ej går förlorad,
det gör hans trofasthet.
O, skulle jag ej tacka
i evighet för det?

4. Min sång skall bli om Jesus
på vägen hem, tills jag
står frälst och glad och salig
hos honom själv en dag.
Och där i Edens lunder,
vid livets klara flod,
min sång skall bli om Jesus
som löst mej med sitt blod. 

Jesus, min Herre, dej vill jag älska

 

1. Jesus, min Herre, dej vill jag älska,
du som i döden älskade mej.
//: Dej vill jag lyda, dej vill jag tjäna,
lämna mej villigt, Herre åt dej. ://

2. Ge mej, o Jesus, mer av ditt sinne,
gör mej barmhärtig, ödmjuk och mild.
//: Ge mej mer kärlek, mod att försaka,
djupt i mitt hjärta prägla din bild. ://

3. Ta mina händer, ta mina fötter,
öga och öra ta, Herre kär.
//: Hela mitt hjärta vill jag få ge dej,
Jesus, min Herre, din jag nu är. ://


Text och musik: Joel Blomqvist 1879 (39 år), ngt bearb.

Vad tar jag mej till

1. Vad tar jag mej till
när ingenting går som jag önskar och vill,
när tvivel och hopplöshet tränger sej in
och lägger sej tungt över tillvaron min,
när slutet sej närmar fast livet står still,
//: vad tar jag mej till? ://

2. Var finner jag fred
när tankarna tynger och böjer mej ned?
För frestelser ofta mej ryckte och drev
och synder och sorger, de tryckte och rev,
så foten blev sårad och frid jag ej fick
//: på vägen jag gick ://

3. Det finns inte en
som läker vart sår och får undan var sten,
av alla de stora och visa på jord
som granskar de doldaste krafter och ord,
för alla har synder och blödande sår,
//: nej, ingen förmår ://

4. Min Herre och Gud!
Du ensam kan trösta din sörjande brud.
Du ser hennes tårar, du ser hennes sorg
och visar en väg ifrån frestarens borg.
Den vägen har brudgummen märkt med sitt blod,
//: det ger henne mod ://

5. Om vägen ger sår,
om frestaren ofta min undergång spår,
då för det mej bara till Frälsarens famn,
där stillnar min strid och där har jag min hamn.
Min sköld och mitt svärd och min rustning han är,
//: min Frälsare kär ://

6. Låt drömmarna dö
och planerna vissna som blommor och hö,
om bara min själ kan få vinna sitt slag
och står på sin vakt till förlossningens dag.
Då får jag min krona och skinande skrud
//: av Herren, min Gud :// 

Jag mår ibland som ett moderlöst barn (Sometimes I feel like a motherless child)

1. //: Jag mår ibland som ett moderlöst barn ://
Jag mår ibland som ett moderlöst barn
//: långt, långt hemifrån ://
Tro Guds ord ändå
//: långt, långt hemifrån ://

2. //: Det känns ibland som om allting var slut ://
Det känns ibland som om allting var slut
//: långt, långt hemifrån ://
Tro Guds ord ändå
//: långt, långt hemifrån ://.